(2014?)
(en Facebook-kommentar som blev såpass konkret att jag slänger in den här också)
Jag kan acceptera det som något positivt, "det bästa möjliga givet förutsättningarna" eller något liknande. Men meningar som "And on nights like this one, we can say to those families who have lost loved ones to al Qaeda's terror: Justice has been done." får det verkligen att vrida sig i magen.
Dödandet av bin Ladin i sig bör knappast fördömas mer än annat dödande kopplat till militära konflikter. När man dragit sucken och av någon form av pragmatik stöder militära insatser överhuvudtaget, vore det snarast hyckleri att först när det handlar om bekanta namn inse vad det verkligen handlar om och få kalla fötter. Men militära insatser handlar inte om att skipa rättvisa och när USA:s president gör anspråk på att det är vad man har gjort (dock med formuleringen done, inte served), då är det fel.
måndag 2 maj 2011
måndag 21 februari 2011
Världen är full av kemi
Det här inlägget är inte tänkt som en personlig kritik. Det är inte heller tänkt att förminska kritik mot utsläpp av plaster i naturen i allmänhet. De allvarligaste effekterna av plastutsläpp är enligt min mening ofta rent mekaniska - det dyker upp oväntade föremål i naturen som inte försvinner.
Däremot är det en nödvändig grundläggande kemisk kunskap att monomererna, de enkla element som plaster byggs upp av, ofta har helt andra egenskaper än de polymerer som är de slutliga plasterna. Det gäller naturliga polymerer också. Cellulosa är en polymer av druvsocker, men ingen skulle tro att man får samma effekt i kroppen av det ena eller det andra. Mycket GI-diskussion har handlat om effekten av olika (kolhydrat)polymerer.
Vad gäller plaster är en del monomerer direkt giftiga. I Hallandsåsen försökte man täta med akrylamid som skulle polymeriseras till polyakrylamid på plats (och bli "plast"). Av någon anledning gick det fel och större mängder läckte ut. Vid smutsig plasttillverkning i fabrik kan liknande saker hända, men precis som i fallet med tågtunneln blir effekten att själva plasten också antagligen blir dålig.
Ett exempel på närmare håll är PVC. Vinylklorid, monomeren, är giftig och orsakar cancer. Fram till 70-talet tillverkades PVC i öppna reaktioner där vinylklorid läckte ut och många arbetare fick en viss form av levercancer. Påverkan på befolkningen i stort har varit minimal.
Jag blir däremot lite fundersam när jag råkade läsa följande UNT-blogg. En form av tes i inlägget är att vatten på flaska skulle vara hälsofarligt på grund av plaster. Vatten på flaska är förstås slöseri jämfört med vatten i kran, när det senare är tjänligt. Å andra sidan är vatten på flaska långt mindre miljöpåverkande än läsk på flaska eller juice på flaska. Däremot kan man ju tycka att just "slöseriet" är större när det bara är vatten som transporteras.
Hälsovådligheten med flaskorna borde i alla fall också vara mindre om det bara är vatten, jämfört med en syrligare och mer komplex produkt där någon oväntad reaktion med plasten vore mer tänkbar. Inlägget menar också att det skulle vara plastens monomer som vore problemet. Det är inte så troligt. De problem vi talar om med plaster idag handlar nästan alltid om tillsatser av något slag. Det beror delvis på att de inte ingår i själva polymeren och därför lättare kommer in i kroppen. I fallet med PVC och många andra sorters plast är ftalater en kategori man ofta diskuterar. Flamskyddsmedel har också varit på tapeten. Listan kan göras längre. Många plaster och deras tillsatser kan också ge riktigt otrevliga gaser om de bränns, särskilt under hög temperatur (ett skäl att vara skeptisk till okontrollerad förbränning av hushållsavfall som en långsiktig lösning, eftersom just blandningen av material gör det svårt att få en optimal förbränning av alla delar i skräpet).
Men, som sagt, i många fall är plasten i sig synnerligen stabil och därför är polymerens giftighet en helt annan fråga än monomerens. Eftersom polymererna är enormt stora molekyler är det också ofta osannolikt att några fragment ens skulle komma in i kroppens celler. Det här var min ryggmärgsreaktion när jag läste inlägget, men eftersom jag inte är miljökemist försökte jag också kolla något innan jag skrev om det.
Så, nej, jag tror inte att det är monomeren i plasten i vattendunkar som skulle vara problemet. Bakterietillväxt i dem känns som exempel på en intressantare fråga, förutom miljöpåverkan från transporter. Men vad är de två intressantaste bitarna i hela historien:
1. Författaren till inlägget på UNT-bloggen läser till kemilärare på gymnasienivå. Om inte ens blivande lärare i kemi har fått tillräckliga baskunskaper och förmåga att tillämpa dem på vardagsfrågor med koppling till kemi blir frågan hur de skall kunna lära ut de förmågorna. Det kan låta tjatigt, men att satsa på lärare, särskilt på ämneskunskaper, är helt nödvändigt för framtiden. Att kunna koppla samman teoretiska resonemang med vardagsfrågor som denna kan också göra ämnet roligare för en del elever.
2. PVC har blivit ovanligare i produkter som vänder sig till konsument, eftersom plasten fått dåligt rykte. Däremot är den som sagt vanlig i dunkar och alla möjliga andra större plastföremål. Ett annat vanligt användningsområde är vattenledningsrör. Bäst att sluta dricka kranvatten.
Däremot är det en nödvändig grundläggande kemisk kunskap att monomererna, de enkla element som plaster byggs upp av, ofta har helt andra egenskaper än de polymerer som är de slutliga plasterna. Det gäller naturliga polymerer också. Cellulosa är en polymer av druvsocker, men ingen skulle tro att man får samma effekt i kroppen av det ena eller det andra. Mycket GI-diskussion har handlat om effekten av olika (kolhydrat)polymerer.
Vad gäller plaster är en del monomerer direkt giftiga. I Hallandsåsen försökte man täta med akrylamid som skulle polymeriseras till polyakrylamid på plats (och bli "plast"). Av någon anledning gick det fel och större mängder läckte ut. Vid smutsig plasttillverkning i fabrik kan liknande saker hända, men precis som i fallet med tågtunneln blir effekten att själva plasten också antagligen blir dålig.
Ett exempel på närmare håll är PVC. Vinylklorid, monomeren, är giftig och orsakar cancer. Fram till 70-talet tillverkades PVC i öppna reaktioner där vinylklorid läckte ut och många arbetare fick en viss form av levercancer. Påverkan på befolkningen i stort har varit minimal.
Jag blir däremot lite fundersam när jag råkade läsa följande UNT-blogg. En form av tes i inlägget är att vatten på flaska skulle vara hälsofarligt på grund av plaster. Vatten på flaska är förstås slöseri jämfört med vatten i kran, när det senare är tjänligt. Å andra sidan är vatten på flaska långt mindre miljöpåverkande än läsk på flaska eller juice på flaska. Däremot kan man ju tycka att just "slöseriet" är större när det bara är vatten som transporteras.
Hälsovådligheten med flaskorna borde i alla fall också vara mindre om det bara är vatten, jämfört med en syrligare och mer komplex produkt där någon oväntad reaktion med plasten vore mer tänkbar. Inlägget menar också att det skulle vara plastens monomer som vore problemet. Det är inte så troligt. De problem vi talar om med plaster idag handlar nästan alltid om tillsatser av något slag. Det beror delvis på att de inte ingår i själva polymeren och därför lättare kommer in i kroppen. I fallet med PVC och många andra sorters plast är ftalater en kategori man ofta diskuterar. Flamskyddsmedel har också varit på tapeten. Listan kan göras längre. Många plaster och deras tillsatser kan också ge riktigt otrevliga gaser om de bränns, särskilt under hög temperatur (ett skäl att vara skeptisk till okontrollerad förbränning av hushållsavfall som en långsiktig lösning, eftersom just blandningen av material gör det svårt att få en optimal förbränning av alla delar i skräpet).
Men, som sagt, i många fall är plasten i sig synnerligen stabil och därför är polymerens giftighet en helt annan fråga än monomerens. Eftersom polymererna är enormt stora molekyler är det också ofta osannolikt att några fragment ens skulle komma in i kroppens celler. Det här var min ryggmärgsreaktion när jag läste inlägget, men eftersom jag inte är miljökemist försökte jag också kolla något innan jag skrev om det.
Så, nej, jag tror inte att det är monomeren i plasten i vattendunkar som skulle vara problemet. Bakterietillväxt i dem känns som exempel på en intressantare fråga, förutom miljöpåverkan från transporter. Men vad är de två intressantaste bitarna i hela historien:
1. Författaren till inlägget på UNT-bloggen läser till kemilärare på gymnasienivå. Om inte ens blivande lärare i kemi har fått tillräckliga baskunskaper och förmåga att tillämpa dem på vardagsfrågor med koppling till kemi blir frågan hur de skall kunna lära ut de förmågorna. Det kan låta tjatigt, men att satsa på lärare, särskilt på ämneskunskaper, är helt nödvändigt för framtiden. Att kunna koppla samman teoretiska resonemang med vardagsfrågor som denna kan också göra ämnet roligare för en del elever.
2. PVC har blivit ovanligare i produkter som vänder sig till konsument, eftersom plasten fått dåligt rykte. Däremot är den som sagt vanlig i dunkar och alla möjliga andra större plastföremål. Ett annat vanligt användningsområde är vattenledningsrör. Bäst att sluta dricka kranvatten.
lördag 22 januari 2011
Därför vill vi att Billström avgår
Idag hade vi möte i förbundsstyrelsen i Liberala ungdomsförbundet. Som det ofta är hade vi några förslag på uttalanden uppe på bordet. De förslagen lämnades in i början av veckan (ni vet, före SvD:s senaste avslöjande baserat på Wikileaks-uppgifter). Ett av dem var att kräva Tobias Billströms avgång.
Naturligtvis väcker detaljerna i ambassadtelegrammet en del frågor. En del har redan hunnit reagera på vårt utspel med varför vi inte kräver Bildts avgång. Svaret är i grunden enkelt: vi har betydligt mer att erinra mot regeringens migrationspolitik än mot utrikespolitiken. I vårt pressmeddelande tar vi också upp flera punkter i övrigt om Billströms track record sedan han tillträdde, just eftersom det här för oss inte är en fråga som blir aktuell enbart med grund i vad som hände på ett frukostmöte med amerikanska diplomater 2007.
Den mest centrala punkten är kanske ändå EU-aspekten. Inom EU-samarbetet, särskilt de mer mellanstatliga områdena och där det präglas av slutna och rätt komplicerade förhandlingar, spelar personerna stor roll. Oavsett vad som sagts i EU-nämnd och utskott i riksdagen är det vad den svenska delegationen och dess ledning säger som blir avgörande för utfallet i rådet. Billström har i handling och i andra uttalanden i Sverige visat sig klart olämplig att företräda Sverige i de här frågorna i egenskap av minister. När han någon gång varit med och fått igenom något, är det snarare mot Folkpartiets och framför allt LUF:s linje.
Bildt har däremot agerat föredömligt i fråga om till exempel Georgienkrisen, undfallande i vissa andra fall. Å andra sidan har han i högre grad varit med och givit resultat. I den här aktuella frågan kan man ifrågasätta formerna för etablerandet av ambassaden i Baghdad, men oschyssta förhandlingar mot den irakiska regeringen skulle inte skada enskilda på samma sätt som en inhuman migrationspolitik.
Sedan skall sägas att allt kopplat till migrationsfrågor inte har varit dåligt sedan Billström tillträdde 2006. Många delar av mottagningsprocessen har förbättrats, med större möjligheter för asylsökande att få sysselsättning i stället för passivitet. Möjligheterna till arbetskraftsinvandring har också ökats dramatiskt. Men i frågor kopplade till Migrationsverkets direkta hantering av asylärenden, både vad gäller praxis och handläggningstider, finns fortfarande brister. Dem blundar Billström inte ens för, han försvarar dem!
Du som håller med kan ju visa det på Facebook.
Naturligtvis väcker detaljerna i ambassadtelegrammet en del frågor. En del har redan hunnit reagera på vårt utspel med varför vi inte kräver Bildts avgång. Svaret är i grunden enkelt: vi har betydligt mer att erinra mot regeringens migrationspolitik än mot utrikespolitiken. I vårt pressmeddelande tar vi också upp flera punkter i övrigt om Billströms track record sedan han tillträdde, just eftersom det här för oss inte är en fråga som blir aktuell enbart med grund i vad som hände på ett frukostmöte med amerikanska diplomater 2007.
Den mest centrala punkten är kanske ändå EU-aspekten. Inom EU-samarbetet, särskilt de mer mellanstatliga områdena och där det präglas av slutna och rätt komplicerade förhandlingar, spelar personerna stor roll. Oavsett vad som sagts i EU-nämnd och utskott i riksdagen är det vad den svenska delegationen och dess ledning säger som blir avgörande för utfallet i rådet. Billström har i handling och i andra uttalanden i Sverige visat sig klart olämplig att företräda Sverige i de här frågorna i egenskap av minister. När han någon gång varit med och fått igenom något, är det snarare mot Folkpartiets och framför allt LUF:s linje.
Bildt har däremot agerat föredömligt i fråga om till exempel Georgienkrisen, undfallande i vissa andra fall. Å andra sidan har han i högre grad varit med och givit resultat. I den här aktuella frågan kan man ifrågasätta formerna för etablerandet av ambassaden i Baghdad, men oschyssta förhandlingar mot den irakiska regeringen skulle inte skada enskilda på samma sätt som en inhuman migrationspolitik.
Sedan skall sägas att allt kopplat till migrationsfrågor inte har varit dåligt sedan Billström tillträdde 2006. Många delar av mottagningsprocessen har förbättrats, med större möjligheter för asylsökande att få sysselsättning i stället för passivitet. Möjligheterna till arbetskraftsinvandring har också ökats dramatiskt. Men i frågor kopplade till Migrationsverkets direkta hantering av asylärenden, både vad gäller praxis och handläggningstider, finns fortfarande brister. Dem blundar Billström inte ens för, han försvarar dem!
Du som håller med kan ju visa det på Facebook.
måndag 10 januari 2011
En storstädning per år
Det här var ett tag sedan. Någon riksdagsplats blev det ju inte och något borde göras åt layout och namn därefter. Däremot är jag sedan konstituerande landstingsfullmäktige i november ersättare i landstingsstyrelsen inom landstinget i Uppsala län. Jag kom tyvärr in för sent för att mer än bara vara med och godta ett förslag till miljöprogram, men man kan glädja sig åt att mycket görs för energieffektivisering (om det är tillräckligt mycket eller inte kan alltid diskuteras) och att programmet problematiserar fjärrvärme när den eldas med fossilt bränsle. På ett eller annat sätt får jag se till att få en mer aktiv roll inom bland annat IT-frågor. Rörande Akademiska sjukhuset får jag säga att jag fortfarande håller på att sätta mig in i den organisatoriska sidan av saken. Ibland blir det svårt att få ihop de olika bilder olika personer ger.
Men nu till en fråga på riksplanet. Skatteverket publicerar preliminär statistik om RUT och ROT. Medelavdraget för RUT är 4107 kronor. Vad får man för 8214 kronor (den verkliga kostnaden utan avdraget)? En storstädning av en rejält stor villa (150 - 200 m2), enligt Hemfrid. Om man lyckas få ett månadsabonnemang som täcker någonting blir det 340 kronor i månaden, eller två fredagkvällar med läsk och pizza om man har tur.
Det här är förstås ett medelvärde. Troligen finns det en mindre grupp som haft ett mycket större utnyttjande. Men det är svårt att måla bilden av familjer som inte lyfter ett finger hemma och bara väntar på sin "lilla piga". Det är i alla fall inte vad som gäller för en majoritet av de 326 000 personerna som utnyttjade avdraget 2010 (ungefär var tjugonde vuxen).
ROT då? Tio gånger så stora summor, men fler som utnyttjar det. I medeltal 15 002 kronor per person (troligen också betydligt oftare båda i ett par, för renovering av ett hus som står på båda, så ett högre belopp per hushåll). Men i artikelkommentarer är det fortfarande RUT som får kritiken.
Utnyttjandet av båda är högt i Stockholms län. Men per person är det likartat, 5303 kronor i medeltal per person för RUT. Utnyttjandet av ROT är också relativt proportionellt mot landet i stort. Däremot är Stockholms län överrepresenterat för RUT, men snarast i antal personer.
Men nu till en fråga på riksplanet. Skatteverket publicerar preliminär statistik om RUT och ROT. Medelavdraget för RUT är 4107 kronor. Vad får man för 8214 kronor (den verkliga kostnaden utan avdraget)? En storstädning av en rejält stor villa (150 - 200 m2), enligt Hemfrid. Om man lyckas få ett månadsabonnemang som täcker någonting blir det 340 kronor i månaden, eller två fredagkvällar med läsk och pizza om man har tur.
Det här är förstås ett medelvärde. Troligen finns det en mindre grupp som haft ett mycket större utnyttjande. Men det är svårt att måla bilden av familjer som inte lyfter ett finger hemma och bara väntar på sin "lilla piga". Det är i alla fall inte vad som gäller för en majoritet av de 326 000 personerna som utnyttjade avdraget 2010 (ungefär var tjugonde vuxen).
ROT då? Tio gånger så stora summor, men fler som utnyttjar det. I medeltal 15 002 kronor per person (troligen också betydligt oftare båda i ett par, för renovering av ett hus som står på båda, så ett högre belopp per hushåll). Men i artikelkommentarer är det fortfarande RUT som får kritiken.
Utnyttjandet av båda är högt i Stockholms län. Men per person är det likartat, 5303 kronor i medeltal per person för RUT. Utnyttjandet av ROT är också relativt proportionellt mot landet i stort. Däremot är Stockholms län överrepresenterat för RUT, men snarast i antal personer.
fredag 15 oktober 2010
Fuck it
228 kryss blev det i landstinget och förhandlingar pågår för fullt för att avgöra vilka som får vilka poster i alliansens kommande fortsatta styre i landstinget i Uppsala län. Någon roll får jag, åtminstone som glad ersättare i fullmäktige. Riksdagsplats kräver mindre mirakel av avgångar, extraval eller andra oväntade saker för att inträda före 2014.
Jag tyckte i att fallet kring Marie-Louise Enderleit var upprörande. Först var det upprörande för att folk skriver idiotier på Facebook. Sedan var det upprörande för att idiotier som skrivs uppförstoras. Osmakligt, men taget ur sitt sammanhang. Man får höra så väldigt många galna saker muntligen ombord på bussar, i korridorer och annat, om olika saker. Och så fundersam över vad facket gör när en person som varit anställd i 23 år enligt all yttre rapportering avskedas för en incident som anses "strida mot värdegrunden", utanför arbetstid. En handling som enbart var ett (mycket grovt) uttryck för en åsikt. Ingen konkret åtgärd.
Nu kan man bli avskedad på grund av värdegrundsproblem av andra skäl också. Faktiskt kopplat till samma fack, Kommunal. Att ägna sig åt verksamhet i ett annat land som är olaglig i Sverige är något mer konkret än att ge uttryck för en åsikt eller affekt en gång på en webbsida. Å andra sidan finns det andra aspekter, som frågan om han verkligen äger baren i praktiken idag. Kopplingen är visserligen stark och tydlig om det "bara är hans fru" som äger den, men att avskeda personer på grund av anhörigas affärsverksamhet vore förstås något oväntat.
Men, nåväl: i ena fallet kontinuerlig verksamhet i 4 år, som den anställde inte hymlar med tar ut provision per förmedlad prostitutionstjänst. Koppleri enligt svenska definitioner. I det andra fallet en uttryckt värdering och i och för sig partisympatier i tre år (men avskedas mot förmodan alla med partisympatin är det också horribelt, oavsett vad man tycker om partiet). Vilket fall tar facket strid för? Bordellägaren, förstås.
Jag tyckte i att fallet kring Marie-Louise Enderleit var upprörande. Först var det upprörande för att folk skriver idiotier på Facebook. Sedan var det upprörande för att idiotier som skrivs uppförstoras. Osmakligt, men taget ur sitt sammanhang. Man får höra så väldigt många galna saker muntligen ombord på bussar, i korridorer och annat, om olika saker. Och så fundersam över vad facket gör när en person som varit anställd i 23 år enligt all yttre rapportering avskedas för en incident som anses "strida mot värdegrunden", utanför arbetstid. En handling som enbart var ett (mycket grovt) uttryck för en åsikt. Ingen konkret åtgärd.
Nu kan man bli avskedad på grund av värdegrundsproblem av andra skäl också. Faktiskt kopplat till samma fack, Kommunal. Att ägna sig åt verksamhet i ett annat land som är olaglig i Sverige är något mer konkret än att ge uttryck för en åsikt eller affekt en gång på en webbsida. Å andra sidan finns det andra aspekter, som frågan om han verkligen äger baren i praktiken idag. Kopplingen är visserligen stark och tydlig om det "bara är hans fru" som äger den, men att avskeda personer på grund av anhörigas affärsverksamhet vore förstås något oväntat.
Men, nåväl: i ena fallet kontinuerlig verksamhet i 4 år, som den anställde inte hymlar med tar ut provision per förmedlad prostitutionstjänst. Koppleri enligt svenska definitioner. I det andra fallet en uttryckt värdering och i och för sig partisympatier i tre år (men avskedas mot förmodan alla med partisympatin är det också horribelt, oavsett vad man tycker om partiet). Vilket fall tar facket strid för? Bordellägaren, förstås.
lördag 25 september 2010
Reglerna som räddar oss
178 kryss blev det för mig till riksdagen. Kommunvalet räknas nu och landstingsvalet återstår. Det blir kanske någon nämnd ändå, om inte landstingskryssen skräller till lite mer (drygt 650 kryss krävs). Å andra sidan ser konkurrensen lite annorlunda ut där.
Men jag skriver igen för att Sanna Rayman är klok igen. Försäkringskassan har problem, men har sjukförsäkringssystemet samma problem? Att se till att arbetslivsintroduktionen sker med bibehållen sjukpenning låter som ett rimligt steg. Det kunde göras även innan vi får en mer allmän ihopjämkning av systemen. Men det Sanna sätter fingret på är frågan om rättning av reglerna är det som behövs. Vi måste från statligt håll kunna kräva att Försäkringskassan gör en uppföljning, inom en viss tid. Men regel efter regel om vilka tillstånd som kvalificerar till specialersättning gör just handläggare till en "automat" i stället för en tänkande människa som kan hantera ett enskilt ärende på ett lämpligt sätt.
Detta senare står inte i motsats till en möjlighet att överklaga. Få rättsfall är solklara och binära. Ett rättssäkert system bygger på att den enskilde får en motivering som man själv kan förstå och som sedan kan prövas i en annan instans. Motiveringar med drag av Kafka och ett omprövningssystem där myndighetens beslut synnerligen sällan ifrågasätts, som idag, ger inte ett rättssäkert intryck. Detta då trots att kassan verkar lägga en omåttlig stolthet i att man "bara följer reglerna".
Men jag skriver igen för att Sanna Rayman är klok igen. Försäkringskassan har problem, men har sjukförsäkringssystemet samma problem? Att se till att arbetslivsintroduktionen sker med bibehållen sjukpenning låter som ett rimligt steg. Det kunde göras även innan vi får en mer allmän ihopjämkning av systemen. Men det Sanna sätter fingret på är frågan om rättning av reglerna är det som behövs. Vi måste från statligt håll kunna kräva att Försäkringskassan gör en uppföljning, inom en viss tid. Men regel efter regel om vilka tillstånd som kvalificerar till specialersättning gör just handläggare till en "automat" i stället för en tänkande människa som kan hantera ett enskilt ärende på ett lämpligt sätt.
Detta senare står inte i motsats till en möjlighet att överklaga. Få rättsfall är solklara och binära. Ett rättssäkert system bygger på att den enskilde får en motivering som man själv kan förstå och som sedan kan prövas i en annan instans. Motiveringar med drag av Kafka och ett omprövningssystem där myndighetens beslut synnerligen sällan ifrågasätts, som idag, ger inte ett rättssäkert intryck. Detta då trots att kassan verkar lägga en omåttlig stolthet i att man "bara följer reglerna".
måndag 20 september 2010
Tack och timeout
Nu har vi ett valresultat överlag, men det finns fortfarande oklarheter. Antalet röster efter valnatten som skiljer de borgerliga från egen majoritet är ungefär 7000. Å andra sidan kan man även om man får en majoritet av antalet röster riskera att vi inte får majoritet räknad i mandat. Det är också mindre än 8000 röster som skiljer mellan fp och mp och avgör frågan om vilket som är landets tredje största parti.
(Uppdatering: Läs även den här Brännpunkt-artikeln om bristerna i systemet.)
Det är också viktigt att komma ihåg att stödet för alliansen har ökat, inte minskat. I antal röster har vi ökat mycket, genom högre valdeltagande och fler röstberättigade. I procent har vi också ökat. Men vi får ändå något färre mandat i riksdagen, eftersom sd kommer in. Men vi har en regering som fått ökat förtroende efter en avslutad period. Det är en prestation.
I Uppsala har Folkpartiet gått bakåt. Minskningen i kommun och landsting är större än för Uppsala till riksdagen, men det beror på att vi har varit klart starkare lokalt än i riksdagsvalet.
Om 2006 års resultat hade upprepat sig hade jag varit första ersättare i landstingsfullmäktige, en post som i praktiken nästan hade motsvarat ledamot, med 6 ordinarie platser för vår valkrets. Det är ofta någon som inte riktigt kan vara med, så ersättarna har en viktig roll. Med nuvarande resultat, om fyra mandat, är läget annorlunda.
Jag ser i alla fram emot att få se siffrorna på personkryss, även om jag inte tror att det räcker för att kryssa upp mig, baserat på hur stödet för partiet blev i de distrikt där jag har kampanjat.
Nästa inlägg kanske dröjer lite, måste tänka över hur jag skall hantera kampanjbloggen när det inte är kampanj...
(Uppdatering: Läs även den här Brännpunkt-artikeln om bristerna i systemet.)
Det är också viktigt att komma ihåg att stödet för alliansen har ökat, inte minskat. I antal röster har vi ökat mycket, genom högre valdeltagande och fler röstberättigade. I procent har vi också ökat. Men vi får ändå något färre mandat i riksdagen, eftersom sd kommer in. Men vi har en regering som fått ökat förtroende efter en avslutad period. Det är en prestation.
I Uppsala har Folkpartiet gått bakåt. Minskningen i kommun och landsting är större än för Uppsala till riksdagen, men det beror på att vi har varit klart starkare lokalt än i riksdagsvalet.
Om 2006 års resultat hade upprepat sig hade jag varit första ersättare i landstingsfullmäktige, en post som i praktiken nästan hade motsvarat ledamot, med 6 ordinarie platser för vår valkrets. Det är ofta någon som inte riktigt kan vara med, så ersättarna har en viktig roll. Med nuvarande resultat, om fyra mandat, är läget annorlunda.
Jag ser i alla fram emot att få se siffrorna på personkryss, även om jag inte tror att det räcker för att kryssa upp mig, baserat på hur stödet för partiet blev i de distrikt där jag har kampanjat.
Nästa inlägg kanske dröjer lite, måste tänka över hur jag skall hantera kampanjbloggen när det inte är kampanj...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
