Att hålla budget

Många offentliga verksamheter kan svälla egentligen hur mycket som helst. Det stora hindret för att bedriva mer forskning är mer pengar och det är inga problem att i den relaterade högkvalificerade vården hitta ny utrustning som vore intressant. Det är inte heller svårt att i omsorg öka personaltätheten och därigenom spendera mer pengar.

Universiteten, däribland Uppsala universitet, dras faktiskt också med ett problem att spendera alla anslag man får. Problemet har funnits under lång tid och har flera dimensioner, inklusive att man får pengar för korta projekt och inte vill riskera att bränna av dem för tidigt. Samtidigt är situationen bättre idag, när överskotten syns, än när man i slutet av året tidigare ofta gjorde större "materielinköp" eftersom pengarna annars "försvann".

I grunden handlar det om att ha en budgetstruktur och en framförhållning. Det måste finnas incitament att nå verksamhetsmål, men det är farligt om de enda målen handlar om att spendera tilldelade medel och det tryck man känner för att motivera sin existens är att medlen kan användas. I utbildning och forskning finns åtminstone studenter med på ett hörn, samt högljudda och kvalificerade personer ute i verksamheten som påtalar missförhållanden. I vården finns patienter som själva kan rösta och bedöma om satsningar kommer ryckigt och omotiverat.

I biståndsfallet finns inte detta. Sverige deltar i många bra program och märkligt nog min erfarenhet vid SIDA-koppling snarast varit långsam handläggning av större satsningar, tillsammans med mycket stelbenta regler för projekt där personer från mottagarländerna kommer till Sverige, regler som medfört att personer som är familjeförsörjare i praktiken inte kunnat delta.

Ett beloppmål är farligt för en verksamhet utan ett brukar- eller ens utförarled på svensk mark. Sedan borde pengar till projekt i Sverige med enbart lös koppling till mottagarländerna sluta kallas bistånd. Ett bra regelverk för anslagssparande och direkta effektivitetsmål för handläggningsarbetet vore en bra fortsättning på regeringens inslagna väg.