Storbritannien domineras av enmansvalkretsar, vilket direkt gynnar ett tvåpartisystem. Sverige har ett nästan absurt strikt representativt system, vilket försvårar personval och direkt ansvar. Å andra sidan kan man spegla befolkningens åsikter bredare.
Medan Sverige, trots sitt system, i höst har ett val mellan två avgörande huvudalternativ, står Storbritannien i sitt kommande val inför en situation som rör om rejält. Liberaldemokraterna kan gå mot en rejäl framgång och bli största eller näst största parti.
Det är lätt att tänka sig att partistrukturerna i olika länder är cementerade. För oss 80-talister känns det märkligt både att Miljöpartiet är ett nytt parti och att Centerpartiet för inte så länge sedan var klart största borgerliga. Ett liberalt övertagande i Storbritannien, även om det bärs fram genom missnöje och korruptionsskandaler bland befintliga parlamentsledamöter, skulle verkligen vara inspirerande.
För övrigt kan man ju konstatera att SJ gör det jag tänkte mig och sätter in de tåg man har så gott det går. På samma gång händer det andra, utan att situationen förbättrats fullt lika mycket väljer man att försöka flyga mer opportunistiskt igen. Och tur är väl det, även om man får hoppas att det inte är alltför förhastat. Mer slitage på planen kan flygbolagen ta, men måtte det inte bli någon olycka i luften. Även en promillerisk blir något helt annat när man talar om tiotusentals plan per dygn.
onsdag 21 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag förstår att du blir imponerad när du ser en riktig Liberal, det finns det ju inte längre några av inom Folkpartiet.
SvaraRaderaFöga förvånande håller jag inte riktigt med. Det finns enskildheter i partilinjen som man ibland kan ha synpunkter på, men jag tror att vi i valrörelsen kommer att kunna visa varför vi är ett tydligt, liberalt, parti.
SvaraRadera