Fyra långa år

Vi gamla utsocknes matteelever på Danderyds gymnasium gav och ger kanske inte så mycket för de akademiska kvaliteteterna på våra studiekamrater, men det må så vara. Danderyds kommun har 70 % med högre utbildning, om man räknar allt eftergymnasialt, men sticker verkligen ut när man bara tittar på de längre utbildningarna.

Graden av könsskillnad är intressant. Den är klart förstärkt om man tittar på utbildningar över 3 år. Förutom att vi kan notera att pedagogik och vård (inklusive medicin) båda når över 80 % kvinnor i de yngre åldersgrupperna. Naturvetenskap är jämnt fördelat, med skevheter inom kategorin, medan teknik har omkring 70 % män. Könsfördelningens skevheter finns inom högskolan på en helt annan nivå än till den.

När man gräver runt i siffrorna kan man notera att männens utbildningstopp är vid 33 år, medan den är vid 29 för kvinnorna. Ser man familjebildande som stoppar kvinnorna med en kurva som skulle ha nått ännu högre höjder annars? Tar män sig i kragen? Då skillnaden ligger något över medelskillnaden i ålder i par är det kanske en matchad nivå på något sätt.

Den sista frågan är hur korrekt det här underlaget är. Enligt SCB:s egen evalvering för några år sedan fanns en klar tendens att underskatta uppnådd utbildning. Enligt definitionerna skall man nu räkna in avslutade poäng motsvarande mer än tre år, även om examen saknas. Däremot är det ju redan känt att uttaget av examen är högre på legitimationsyrken och yrken med klart sammanhållen programstruktur, som sjuksköterska och i någon mån lärare, än för säg rena naturvetare eller civilingenjörer. Man skulle också kunna tänka sig en könsbunden attitydskillnad för slarv.

Korrekta underlag, även i de mest triviala frågor, är helt nödvändiga för en relevant jämställdhetspolitik. Just när könsrollerna också kan medföra olikheter i hur man lämnar uppgifter måste praktiskt taget allt nagelfaras.