(2014?)Med meritpoängsdebaclet blir historien intressant. När infördes egentligen meritpoängen? I utredningsuppdrag 2006? 2007? När drogs gränsen att det var betyg från äldre kursplaner än 2000 som inte skulle kunna ge poäng?
Det slutliga beslutet togs förstås indirekt när regeringen lät bli att göra några ändringar i gällande förordning. Men hela grunden för strukturen på det nuvarande systemet, med direktgrupp och kompletteringsgrupp, lades 2006. Där ingick även ett system med upp till 3 meritpoäng för de elever som skulle gå ut 2007 och övergångsregler tillbaka till Gymnasie 2000, men inte äldre. Det beslutet klubbades av regeringen den 21 juni 2006. Som bekant har Sverige val i september med regeringstillträde i oktober. Den 21 juni hette Sveriges statsminister Göran Persson.
I gymnasie 07 skulle dessutom ämnesbetyg i stället för kursbetyg delas ut. Man skulle få ett samlat betyg i "matematik", "svenska" o.s.v. Det är ganska tydligt att det gör det lättare att få högre betyg. Man kan vara svag under en period och aldrig riktigt ta igen det materialet, men läraren kan ändå se att man försöker bättre senare och ge ett högt helhetsbetyg. Den tendensen finns definitivt i grundskolan. Ändå skulle äldre studenter tävla i samma urval med dessa nya, med upp till 3 (inte 2,5) meritpoäng, som dessutom var definierade på ett sätt som gjorde det ändå svårare för den som inte vetat om kraven i förväg att klara dem.
Den här gymnasiereformen blev aldrig av, av flera skäl. I stället får vi en reform 2011. Meritpoängssystemet togs av nuvarande regering och gjordes om för att ge betydligt fler olika vägar in till meritpoäng. Gränsen vid gymnasium 2000 som äldsta kursplaner som ger meritpoäng behölls. Bakom den gränsen borde det i teorin ha funnits en bred uppslutning, eftersom socialdemokraterna (med samarbetspartiernas förmodade stöd) också hade valt den.
Visst har det funnits kritik mot systemet, men den har sällan fokuserat på de äldre betygen. I stället har den i hög grad gällt utländska betyg, att man inte viktar gymnasiebetygen i stället, att yrkeserfarenhet inte längre värderas av sig själv och per automatik. Sveriges förenade studentkårer gick så långt i sina remissvar som att skriva:
Eftersom behörighetskraven garanterat de nödvändiga förkunskaperna och det är mycket svårt att förutsäga vem av de behöriga sökandena som bäst tillgodogör sig utbildningen, så bör urvalet i första hand användas för att få studentpopulationen att avspegla befolkningssammansättningen. Det görs bäst genom flera olika urvalsmetoder i kombination, då olika metoder gynnar och missgynnar olika sökande.
Med en så radikalt annorlunda syn är man givetvis kritisk. Högskoleverkets kritik var av motsatt natur, man tyckte fullt och fast att betyg var ett bra sätt att bedöma studieduglighet, men att meritpoängen skulle kunna "störa" prediktiviteten. Att detta baserades på historiska data, med andra kurser (och mindre taktikval) lämnade verket därhän.
Här är slutligen en länk till Högskoleverkets skrivelse från början av september 2006, där man sammanfattar konsekvenserna av det av den socialdemokratiska regeringen beslutade systemet. Läs under "Äldre utbildning".
Flera delar med systemet som det blev är bra och jag förstår om nuvarande regering vill ta åt sig äran för det. Men vissa tunnor ekor rätt tomma när man betänker vilka som från början såg betyg från 2002 och tidigare (d.v.s. med kursplaner som beslutades före 2000) som en rimlig gräns för högskoleantagningen.
Jag är lite förvirrad om varför du skulle välja att peka ut de faktumen. För det första ser det dåligt ut för regeringen pga att de snodde Socialdemokraternas dåliga (och t.o.m. misslyckade) politik och för det andra är det inget ursäkt, eller hur? Det finns ju ingen anledning för dem att driva en politik som är helt enkelt främlingsfientlig.
SvaraRaderaVarför säger jag att politiken är främlingsfientlig? Varför skulle ett parti göra det svårare för utlänningar i längden att skaffa en utbildning och utveckla deras liv i Sverige? Är det verkligen en bra politik mot invandrare? Och inte bara det: men är det inte de partierna som också snackar om "utanförskapet" hela tiden? Jag undrar hur invandrare och äldre studenter kan undvika hamna i detta "skap" om inte de kan få en plats i en bra utbildning.
Slutligen vill jag säga att hela grejen om att det inte känns genomtänkt kan man faktiskt säga rakt fram. Dels är det säkert att det är en bra politiskt punkt för Socialdemokraterna att säga "Ni går för fort!" Alla oppositionspartier skulle säga precis detsamma. Men i detta fall så känns det som Krantz har gått för fort. Att man inte kunde se kommande problemen är löjligt. Jag kommenterade till min sambo dagen jag läste om förslaget att det skulle vara ett problem för invandrare. Det var uppenbart från början och det betyder att Krantz och sina medarbetare är antingen dumma eller hoppades att ingen skulle märka det. Eller så var det inte genomtänkt. Jag tror inte att de är dumma och jag tror inte att de är öppet främlingsfientliga.. Så inte genomtänkt är bästa valet att beskriva fenomenet.
Phil, du talar om en annan del av systemet. Där är frågan hur många platser som skall ges till gruppen som söker på utländska betyg. Det är en brist att det ibland blir mycket få platser, men jag ser av allmän princip inget fel i att platser till sökande med utländska meriter fördelas efter antalet sökande med sådana meriter. Det är så det har fungerat med "gamla" svenska gymnasiebetyg tidigare - fördelningen mellan olika grupper av betygsmeriter skedde på basis av storleken på dem.
SvaraRaderaNu har definitionerna förändrats, vilket bidrar till att vissa grupper blir för små. Att enbart hitta en lösning för att översätta utländska betyg till svenska värden inom samma grupp är inte nödvändigtvis det som är mest "generöst" mot sökande med utländska meriter, jämför åldersfallet som jag primärt skriver om där äldre svenska betyg inkluderas i samma grupp, men med ett annat värde. Svenska betyg från 2000 kan högst ge 20,0. Betyg från 2003 och framåt kan högst ge 22,5. Dessa tävlar tillsammans i betygsgrupp 1 och 2.
Utländska meriter hamnar i vilket fall som helst i betygsgrupp 3. Frågan är alltså i vilka fall den underdimensioneras till storlek -- är det för få med utländska meriter som söker jämfört med hur många som borde söka?