Det är inte bara is som kan vara hal. Ibland är det jordskorpan, eller manteln under den, också. Man har alltid tagit hänsyn till landhöjningen när man försöker göra gravimetriska mätningar av isförluster från inlandsisarna. En ny modell ger dock klart lägre resultat än tidigare skattningar.
Varför spelar landhöjningen så stor roll? Det man först måste förstå här är att det inte är höjden direkt man mäter i de här studierna. Det finns andra studier med lasermätningar av höjd. I stället handlar det om att försöka mäta gravitationen mycket exakt. Ett stort berg, av sten, men även av is, ger lite högre gravitation, som kan mätas med det par av mycket känsliga satelliter som används. Om berggrunden under isen sjunker (som t.ex. i Skåne) minskar gravitationen på en fast höjd i omloppsbana något. Det kan tolkas som minskad ismängd. Genom högre densitet för berg ger en liten sänkning av berggrunden en effekt som är mycket större om man mäter i is.
Den nya modellen försöker kompensera för landhöjningsmönster och isavsmältning samtidigt, i stället för att bara använda en färdig landhöjningsmodell. I kommentarer till artikeln från andra inom fältet konstateras också att man för att kunna göra det här har använt ett begränsat antal mätpunkter med GPS. Tidigare höjdmätningar har också mer stämt med andra avsmältningsmodeller. Artikelförfattarna framhåller också i första hand värdet av metoden än de specifika resultaten. Precis vilka tidsserier med ganska inexakta data som används kan få mycket stor betydelse för vilka resultat man får.
Havsnivåhöjning uppstår på kort sikt i första hand på grund av varmare hav och att varmt vatten tar aningen mer plats. Smältande glaciärer har också en inverkan och olika skattningar ger väldigt stora skillnader i hur stor den effekten är. Det är viktigt att komma ihåg att sådana här resultat inte ändrar det faktum att vi måste minska temperaturhöjningarna. Det ändrar inte heller det faktum att vi, även med samma temperatur, hade haft en havsnivåhöjning i alla delar av världen som inte har landhöjning. Världens glaciärer har överlag haft en trend med nettosmältning sedan istiden, det är det som är definitionen på att inte har en istid. Helt och snabbt smältande glaciärer skulle däremot få katastrofala följder.
onsdag 8 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar