(2014?)
Det är ärligt talat på ett sätt tråkigt att ett byråkratiskt inlägg från en försäkringshandläggare kan toppa SvD:s webbplats. Men Farouk Medinas inlägg har förtjänster. Det beskriver hur systemet faktiskt fungerar, eller är tänkt att fungera. En aspekt som missas är att det på något vis skulle vara en nyhet att människor faller mellan stolarna och att myndigheter gör misstag. Man kan göra nyhetssökning för att hitta åtskilliga fall före 2006, särskilt när nya regler har trätt i kraft. Servicetänket på Försäkringskassan kan och måste förbättras avsevärt. På ett sätt är Medinas inlägg ett tecken på det också. Att få alla myndigheter att fungera bättre mot medborgarna är också något regeringen har arbetat aktivt med under mandatperioden.
Deltidssjukskrivning tror jag ofta är ett bra sätt att undvika utslagning och att helt tappa fotfästet. Men deltidssjukskrivning på bara 25 % permanent, som verkar vara vad man vill ha i "Jörg-fallet", har inte riktigt den karaktären. Då är det antagligen en lönebidragsliknande situation som är bäst, d.v.s. att staten täcker en del av lönekostnaden p.g.a. ett permanent hinder av något slag.
Sedan är det intressanta kanske snarare också om arbetsgivaren är så stelbent att man inte kan hitta en godtagbar deltidslösning, eller kanske mer än 75 % men med annorlunda schemalagda pass. Det behöver väl inte nämnas i sammanhanget att arbetsgivaren också är offentlig, d.v.s. landstinget. Offentliga arbetsgivare borde bli bättre föredömen när det gäller att ta till vara den kompetens man har tillgång till, med eller utan speciella bidrag på grund av funktionsnedsättningar.
Jag kan i sammanhanget bli mer upprörd över det fall Aftonbladet hittat. Linda Bjälmén skall snart läggas in för rehabilitering, men reglerna tillåter bara att den som redan är inlagd får undantag från överföring till Arbetsförmedlingen.
Tanken att den som länge är för sjuk för att återgå i tidigare arbete får hjälp på Arbetsförmedlingen snarare än Försäkringskassan är god. Men vi måste hitta sätten att på ett rättssäkert sätt anpassa tidsgränser och övergångar till individen. Systemet finns för individerna, inte tvärtom.
Den hälsosamme ekonomisten ställer sig den befogade frågan om vad Lex Jörg egentligen skulle innebära. Jenny Travis skriver om en del av de randfall Medinas artikel bortser från, eftersom han utgår från ett synsätt där det räcker att hantera majoriteten och bland annat om de hål som fortfarande finns i övergången till arbetslivsintroduktion.
lördag 4 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
jag en av dom som media har inte skrivit om, men det känns bra att en folkpartist börjar våga och förstå vad det handlar om dags för att lyssna med alla som har drabbats. vi är många som tvingats leva på soc efter många års arbete i landet.
SvaraRaderavi behöver flera som ser?
Hej Tina!
SvaraRaderaTack för din kommentar. Det är förstås jätteviktigt att komma ihåg att det finns fler fall än de som tagits upp stort. Det krävs ju lite speciella personer som både ska vilja träda fram och som blir "en bra story". Kan bara hoppas att det löser sig längre fram på något sätt i ditt fall.
Framåt har vi också tillsatt en socialförsäkringsutredning som bl.a. just har uppgiften att se hur man kan täta samman mellan a-kassa och sjukförsäkring, så att alla har rätt till ersättning. Det är ju inte en nyhet för i år att sjuka människor fastnar mellan de systemen på olika sätt. Det är och har varit oacceptabelt. Vi borde ha sett till att lösa det ordentligt tidigare.
Om du har några speciella tankar kring vad du har upplevt, kanske vad gäller bemötande, information eller hur olika regler har tillämpats i ditt fall, är du välkommen att höra av dig igen i en kommentar eller privat.
Tack,
Carl